För husfridens skull

I skrivande stund går barnet runt runt i köket och fingrar koncentrerat på mina nycklar. Husnycklar, bilnycklar, jobbnycklar. Jag kommer antagligen aldrig att se dem mer men det är det värt. 

What the future holds..

Bonus: fick imorse sneakpeak på hur framtiden artar sig med tre grabbar vid frukostbordet, då B rapade ljudligt och Skrutten a-p-p-l-å-d-e-r-a-d-e. På riktigt.

Så det är så vi ska ha det. Tänkte jag. Jaha.

Firar Valborg med att se Valborg på teve.

Fint att nån hjälper till att packa upp i alla fall.

Just överlevt låååååång vecka med gravidförkylning (as in no näsdroppar eller nånting annat som kan göra livet lite roligare) projektpresentationer och manusstopp vecka på jobbet, bo i koffert hos mor o far medan B slitit som ett djur för att ställa i ordning lägenheten till Dags ettårskalas för 38 pers som var igår... Woho! Skulle eg. vart på sockerbelastning (gå upp i svinottan utan frukost för att sitta på MVC och dricka två glas mättad sockerlösning och känna skakningarna sätta in..) klockan åtta imorse också, men min kropp glömde helt lägligt bort det och tog sovmorgon istället. Idag har vi

• tagit sovmorgon
• slappat i soffan
• packat upp resväska
• promenerat i Slottsparken
• ätit massor med lunch och kanelbullar i sagda park

Ikväll ska vi

• äta ankbröst med sparris
• kolla på när andra firar Valborg på teve
• äta jordgubbar

Otroligt nöjd med denna ansvarsfördelning.

Det smarta i att ha en smartphone..

Ångesten när man inser att mobilen man glömt på skrivbordet på jobbet inte alls ligger på skrivbordet på jobbet.. känns igen? Och när man skrotat omkring på den gräsiga genvägen utanför jobbet en stund och letat, måste inse att den nog faktiskt Är borta den här gången. Det är då man kommer på att den innehåller alla familjebilderna och personliga mailkontot och facebookkontot och kalendern och alla andras kontaktuppgifter också. What the..

Jag är nog för liten för att få ha en smartphone tror jag. Mobilen? Den låg på mattan i lobbyn där vi hade möte igår.

Jag har förberett lite...

Meen.. hur gick det här till? Det känns som ett gammaldags matlagningsprogram på teve.. kocken börjar hälla grejer i en skål, fast sen säger han "men jag har förberett lite" och så dänger han fram en färdig plåt med bullar.

Va? Borde jag sluta älta att ungen växer? Det går inte.

Curse of the killer rabbit

Utanför mitt jobb bor stora kaniner. Jag ser dom ofta när jag ska gå hem, dom sitter still och äter och verkar helt ointresserade av att det passerar en människa på tre meters avstånd. Och varje gång jag passerat kaninen dyker det upp en tvångstanke i mitt huvud om att den just där och då bakom min rygg, är på väg mot mig i full karriär för att bita mig i benet.

Jag tittar ev. på fel sorts tv.

Va?

Gick just en timme för tidigt ifrån jobbet för att hinna till tandläkaren, där jag nu har tid att sitta och läsa damtidningar i en timme. Va?! Vad är det som händer i min hjärna?! Hur kommer det sig att den plötsligt inte klarar av matematik på lågstadienivå?? Kan inte räkna. Kan ingenting. Kan. Inte. Prata. Om. Det.