Måndag:
betalar 300 pix för att få Tyfoid i armen. Det är ok, jag var beredd på det. Vad jag inte var beredd på var den stolliga och samtidigt ondsinta svärande läkaren som mötte oss i dörren. Vart ska ni åka? Indien, bra bra. Och hur länge ska ni va borta? ETT ÅR! Nu börjar det likna nåt! Skrek läkaren och gnuggade händer. (Nej jag skojar inte. Han gjorde det. På riktigt.) Med helt ny glöd i ögonen plockar han fram sin vaccinationslista och fortsätter: Då skulle jag rekommendera er.. den här och den här och den här.. och den här... och kryssar i ca 70 % av alla små rutor som finns på lappen. "Har ni Japansk encephalit? Nähä inte det. Man dör. Eller så blir man neurologisk krympling. Fruktansvärd sjukdom." Vi lovade att tänka på saken och gick därifrån med lite darrigare ben.
Idag har jag vart hos tandläkaren. De petar en i munnen med en vass pinne och säger hmm.. jaa.. b2 initialt. Sen kostar det tusen kronor. Jag känner noga efter och konstaterar att jag känner mig frusen. Det är nog tyfis. Det är ev ohälsosamt att åka till Indien. Jag har i alla fall bestämt mig för att jag inte tänker ha Japansk encephalit. Det verkar värdelöst.
Den lilla hemligheten, av Yara Bamieh
8 år sedan
Jasså ni har nu kommit till punkten då det är dags att börja betala för att undslippa världens åkommor. Håhåjaja, det svider. Har själv funderat på om det hade räckt med att bara äta lite skitigare mat i stil med "sluta skölja grönsakerna och ställ ut kycklingen i solen på balkongen på dagen innan det är dags att tillaga den". Det sägs ju att vi lever för renligt här och att det är därför vi saknar deras bakterieflora. Skulle kanske sparat många sura slantar? Nåja, det får väl bli en metod för nästa generation. Hur som helst har du rätt i att Japansk encephalit låter bajs. Jag tycker vi kan enas om att alla bör undvika den.
SvaraRadera